madarn.blogg.se

ja vad händer... Skrivkramp kanske för idéer har jag ju gott om. Gör ett försök att börja skriva igen. Har väl haft en okej sommar, kall, regnig men eftersom vår tid gått till att bygga ut garaget så har det varit ok ändå. Kryssning till Helsingfors med mannens släkt i juli, ett antal turer till klittenstugan eftersom vi byggde en altan där. Det är mitt smultronställe och jag vill gärna vara där, är tyvärr allergisk varje gång vi är dit nu för tiden men det får väl gå. Är även orolig att E astma ska blomma upp igen. En släktträff i ösregnet blev det också. Barnen mår bra och de är något att vara tacksam för. Jobbet rullar på precis som livet just nu. Hade en jätterolig reunion med ett gäng gamla kompisar, tycker det är fantastiskt att inte träffas på flera år men känslan är att man sågs i förrgår. Kul att umgås igen efter alla småbarnsåren. Börjar så smått inse att även lilla L växer upp och skulle vilja trycka på stoppknappen en stund och ha henne liten ett tag till. Älskar hennes skrattgrop som påminner mig om min mamma varje gång hon ler. Vid mammas grav brinner ljusen för hennes minne, saknaden är med varje dag och det är en stor sorg att man barn växer upp utan henne. Häromdagen sa Livia:tänk om mormor kunde komma tillbaka så jag fick gå på bio. Det var ju det sista hon gjorde med sin mormor och vi har aldrig gått med henne på bio. De förknippar hon med mormor och det är jag så glad för. Just nu ser jag framemot en spanienresa som kommer och hoppas på sol där och massor av bad. Men imorgon blir det taklagsfest för snart är ialla fall utsidan av garaget klart.