midsommarafton 2014

Detta är en midsommar som kännetecknas av tunga moln över himlen, en kall vind som blåser kyla rakt in i våra hjärtan. En tung midsommar fylld av saknad. Detta var min mammas helg. Hon älskade midsommar och många är dom åren då jag firat den med henne. Som liten i tunaåstrand, men minnena som är starkats är från dom midsomrar då vi suttit i mammas trädgård i Gesunda och grillat för att sedan gå bort till kransbindningen. Sett mina barn burit kransar, flaggor och girlanger till stången i Gesunda. Sett dem dansa med sin mormor runt i små grodorna. Den tiden är förbi, jag kommer aldrig mera sitta och njuta i min mammas trädgård eller se mina barn glädjas åt sin mormor. Nu dansar hon runt i våra hjärtan där behåller jag henne för alltid. Mitt i min stora sorg kan jag ändå glädjas åt att i dag för 17 år sedan satt jag med mannen i mitt liv på en sten vid stranden på vaverön i siljan. Vi förlovade oss i stillhet till vågornas brus en midsommar med vänner för 17 år sedan. Vi njuter av en lugn midsommar i kärlekens tecken Glad midsommar till er alla!!

klitten

Ja nu var det dax. På onsdag kväll packade vi in oss i bilen och for mot mitt älskade klitten i Älvdalen. Nu skulle skorstenen och öppna spisen bli ett minne blott. Med blandade känslor försvinner möjligheten att elda inomhus och möjligheten att låta barnen grilla korv i öppna spisen och servera dom i skogaholmslimpa, så där som bara min farmor kunde. Men farmors tid i stugan verkar vara över men vi spar alla minnen av henne i klitten i våra hjärtan. Att traska upp till bagarstugan, in i mjöldammet och få en messmörs macka av farmor och Anna som bakade för fullt. När farmor högg ved och körde trimmer tills svetten droppade. Att vakna tidigt på morgonen av lite slammer i köket och elden som sprakade i vedspisen och mötas av farmors leende då hon stekte upp några pannkakor åt oss till frukost. Att spela göteborgspoker om tioöringar och att sitta i hammocken med farmor och bara njuta. Många minnen har jag i mitt hjärta. Nu är skorsten nedplockad av männen i släkten och ligger utspridd bakom dasset. När byggdammet lagt sig inne i stugan fick vi se betongen som varit under skorstenen komma fram och där på 1967 hade min pappa, hans syskon och min farmor och farfar ristat in sina namn i betongen. Vi tar bort skorstenen för att rädda stugan då skorsten skjuter från berget och gör hela stugan sned. Det kommer bli bra och det hoppas jag att även farmor hade tyckt. Vi hade tur med vädret, härligt sällskap och många skratt denna helgen, skönt att känna att man kan vara glad trots allt som hänt, älskar att vara där, njuta av naturen, andas frisk luft, ta ett glas vin eller en öl och bara vara i nuet.

RSS 2.0