madarn.blogg.se

Ja igår var det 7 år sedan hon kom till världen. Våran mittemellan tjej. Efter en perfekt förlossning hamnade hon på mitt bröst och Jonny fick som stolt pappa klippa navelsträngen. Vi bara myste och så snabbt vi bara kunde åkte vi hem till en stolt storasyster. Jag är så fantastiskt stolt över alla mina barn och hoppas att dom kommer att lyckas bra i livet. Det är ju inte alltid man känner sig som världens bästa mamma, jag erkänner att jag ibland efter en tuff dag på jobbet är onödigt grinig hemma, men jag tror att mina barn vet hur mycket jag älskar dom. Inatt sover Hanna och Elina över hos min mormor och det tycker dom är jättemysigt. Här hemma är det tyst och visst är det en förmån för barnen att ha en gammelmormor som är så pass pigg att dom får sova över hos henne och bli riktigt bortskämda. Imorgon ska jag hämta hem dom en liten stund sen lämnar jag dom vidare till min pappa, där ska dom också sova över. Är så tacksam för att vi har nära och kära som lånar dom ibland för det är svårt att få semesterdagarna att räcka till alla lov. Igår var det kalas och fullt hus och det var en toknöjd 7åring som kröp ner i sängen på kvällen. Den här sången hade vi på Hannas dop och jag tycker texten är underbar:

 

Som solen går upp långt bort i öst
och gör så att livet lever
Är känslan som stannat kvar
I mitt bröst
jag har allting- jag behöver

Med dig blev det här
en annan värld
och jag är så glad att du är här

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

När tiden går framåt
som den vill
och går så att år försvinner
Så ger jag dig allt
och lite till
men det är mycket
jag inte hinner
vargarna väntar överallt
jag håller dig varm
när det blåser kallt

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

Du vet att det är en galen värld
men bättre än innan du va här

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

 

Av: Nicklas Strömstedt