Höstmys
För att inte bli helt bedrövad i detta väder så tänder vi massor av ljus här hemma, är så trött på regn och grå himmel. Var till ikea igår och år brunch, jättegött kan rekommenderas. Sen köpte vi en ny säng på mio som var jätteskön. Har ju behövt en ny säng länge och nu slog vi till, längtar tills den kommer. Får väl börja sy ihop underkakan för det var hel bäddmadrass på denna säng. Har gjort nått som jag trodde att jag aldrig skulle göra. Köpt färdiga Jul kalendrar till barnen. Hade bara inte ork att göra egen i år. Har även fått operationstid för knät, ska bli såå skönt, men visst är det lite nervöst då man inte vet hur man mår efter, om kryckorna ska fram igen. Längtar efter lite snl och sol nu men ska fördriva den här söndagen med att baka, det blir mysigt.
Alla helgons dag
Är så vackert, ljus överallt på kyrkogården, det var med tungt hjärta vi gick runt där, saknaden är så påtaglig på såna här dagar. Vi tände ljus för mamma och för Jonnys pappa och hoppas att våra föräldrar kanske träffat varandra nån annanstans. På söndagen som visst var alla själars dag var vi till gesunda. Det började med fika hemma hos mormors bror, vi satt där och pratade och hade jättemysigt. Mammas särbo kom också dit. Sen var det dax för gudstjänst i bönhuset. En fantastiskt duktig präst, en ung tjej, hon pratade rakt in i våra hjärtan. Sen tände dom ljus för dom som gått bort under året. Tårarna rann nedför kinderna när hon läste mammas namn och ålder, det var inte hennes tur..Man fick även ta hem ljuset sen. Precis då hon tände mammas ljus hörde både jag och V en lätt knackning från ovan taket.
På alla helgons dag blev min mamma gammelmoster, och mina harn fick en tremänning, mamna hade varit så lycklig över att hennes syster också blivit mormor, jag kan inte fatta varför hon inte fick vara med oss längre.
spanien
Ja nu var det ett tag sedan vi kom hem från spanien. Hade en härlig semester och njöt verkligen av att få lite skön sol på kinderna. Huset var jättefint, poolen var lite kall tyckte dom vuxna men barnen badade gärna, ja ett dopp tog jag också. Havet var skönare och barnen sprang i vågorna. Fin liten by där vi bodde,
I' ampolla en fiskeby vid medelhavet. Åt på en mysig restaurang där två gånger, god mat och framför allt en bra barnmeny med glass till efterätt till barnens glädje. En heldag på nöjesfältet port aventura, är imponerad över deras sätt att dekorera parken. En fin park och Hanna åkte Europas högsta berg och dalbana två gånger. Synd bara på långa köer vid attraktionerna. En annan heldag blev tågturen till storstaden Barcelona. Åkte tidigt kom hem sent, barnen var otroligt duktiga och tålmodiga för detta var mycket en vuxendag, med turistbuss och sevärdheter. Fin stad men jag gillar nog mer småbyarna. Vi hade två relativt nya hyrbilar som vi åkte runt i, två fanastiska chaufförer som rattade bilarna på små slingriga vägar ibland i kolmörker. När vi skulle hem från stranden en dag körde M första bilen med pappa som gps läsare och vi åkte bakom. De följde gpsen och vägen blev mindre och mindre och snårigare. Vi funderade nog alla om vi skulle vända men det gick inte. Döm om infödingarnas förvåning då två fina bilar kommer åkande rakt genom deras olivodling, då var det ingen väg längre utan vi åkte under olivträden. Men gpsen sa bara 100 meter kvar, och tro det eller ej men vi kom fram till huset. Vi tog inte den vägen nån mera gång.
Nu är det kallt här hemma och jag längtar tillbaka.
viva la spania
Snart så drar vi mot varmare bredgrader. Efter senaste dagarnas kaos och turbulens på jobbet så ser jag såå mycket framemot en ledighet. Hoppas på sol och varmt väder och ska bara njuta. Har fyllt år också käner mig inte så gammal ännu. Första födelsedagen utan en mamma var en konstig känsla, bjöd nära och kära på lite mat och fika och hoppas att änglarna också firade.
HÖST
Det regnar mest hela tiden och jag har känt mig trött och slut både kroppsligt och mentalt , blev även förkylda i veckan hela familjen så nu snorar vi ikapp här hemma. Jag är ingen höst människa jag, det är för mörkt, gillar att tända ljus förstår och är jag väl inne så går det bra. Funderar på att köpa en till bil, i början var det en subaru nu har det övergått till en passat men hittar ingen bra så nu går tankarna till att köpa en liten mindre extra bil, stadsbil. Det blir ju billigare på alla sätt. Jaja vi fortsätter att leta. Förra helgen var det tunnbrödsbakning i klitten med bästa syrran och bästa barnen. Gick som smort (efter ett tag alla fall, fick väl kämpa i början) men farmor hade varit stolt över oss. Avslutade med pizzabakning, vi trängde in oss i bagarstugan allihopa 13 st, och bakade vår egen pizza, skitgott det måste vi göra om igen. Nu bakar vi hemma och förbereder oss för kalas imorgon då H firar 11 års dagen.
Det ringde...
och jag fick en underlig känsla. Hade ju redan pratat med både pappa och syrran idag det måste vara
mamma!!! Error ctrl, alt, del, men det kunde det ju inte vara hon finns ju inte längre. Undrar hur länge den här känslan kommer att finnas kvar. ♥♥♥
Har jobbat bra i helgen som varit, garage utbyggnaden är påbörjad och hallen är färdigrenoverad.
Barnen var nöjda dom har åkt både karusell och grävmaskin under helgen.
95 år
Har idag haft äran att få vara på ett 95 årskalas. Denna fantastiska människa som trots att reumatismen i många år brutit ned hennes kropp så är hon en järnlady. Självklart hade hon bakat både bullar, kakor tårta m.m. När hi komvar hon inte hemma men dörren var olåst. Vi hittade henne hemma hos grannen, en 90 årig tant som tappat bort sina nycklar, då ilar I dit med rullatorn för att hjälpa till. Igår hade en präst ringt hem till I och
frågat om hon fick komma med en blomma, det fick hon och I var förvånad över att hon var så trevlig fast hon var präst. Hon hade inte predikat nånting bara pratat om allt i livet. Älskar att lyssna på dessa berättelser som de gamla pratar om. Hon bor själv i ett hus, stor gård fixar det såå bra. Om jag blir så gammal så önskar jag att jag får bli som henne
livet...
Upp och ner är det hela tiden. Tufft på jobbet just nu men försöker att glömma jobbet då jag är ledig. Sommaren har varit underbar på ett konstigt sätt, sorgen har varit som ett mörkt moln ovanför mig men varje dag har solen trängt undan det molnet på ett magiskt sätt. Livet går vidare, men spåren av en ofantlig sorg och saknad har präglat mig och jag känner mig ibland annorlunda. Men mer och mer ser jag min mamma i min yngsta dotter, speciellt när hon ler. Är så glad att jag har min pappa och dom senaste veckorna har vi ägnat åt att planera hans 60 års present.
Han hade bjudit in till fest i bergebo och efter en god middag körde vi igång ett bildspel. Vår present var en resa till barcelona. hela vår härliga familj i ett hus i spanien. Ser så framemot denna resa. Då för en kväll kände jag att jag var mig själv en stund. Jag vill vara en glad, något busig, sprallig människa som mår bra, jag var där i februari och snart kanske jag hitta tillbaka till den tjejen igen. Är så glad och tacksam för att det går bra för alla mina barn både i skolan och på fritiden. Dom är sociala tjejer med skinn på näsan och dom är det bästa jag åstadkommit i mitt liv.
semester
känner att jag har lite semester nu faktiskt. Förra fredagen så skrev vi på papperen och med vemod i våra hjärtan så är mammas hus i Gesunda sålt. Det gick undan så vi har knappt hunnit landa i försäljningen men det känns ändå skönt på ett sätt för nu hinner jag ha lite semester med min familj också. Hoppas att han som köpte huset får glädje av det, hans barn kommer att älska trädgården nu med alla blommor och bär. Avslutade fredagen med en grillfest här i vår trädgård, att bara vara med nära och kära umgås utan krav. Och som M sjöng då han trubadurade på vår altan "just idag är jag stark, just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vindar..." Vi som finns kvar måste kämpa vidare för annars sitter det en förbannad ängel däruppe på molnen. Sorgen har tagit en ny nivå då man inte har nått hus att slita i, nu finns bara saknaden kvar och igår när jag stod i trädgården och plockade vinbär kändes det ändå som om hon var med. Hon hade älskat den här tiden och värmen som kommit, hon kunde väl ha fått en sista sommar. Men detta är ett sorgens år och nu biter vi ihop inför nästa. Min farmor hon upplever troligast sin sista sommar nu. Något har hänt med henne troligtvis en propp, hon har svårt att äta, svårt att gå och hon vill inte mera nu. hon är instängd i sin egen kropp. Men denna sorgen är annorlunda, för hon har levt sitt liv. Nu står min farfar på andra sidan och räcker ut handen och snart kommer farmor att fatta den. Livet och döden går hand i hand.
Vi har varit på en kryssning till Tallin och bott kvar där på ett hotell vid havet. Vi har badat och solat och njutit. Jag vaknade på morgonen på hotellet och låg kvar i sängen och lyssnade på barnens snusande och vågornas kluckande mot stranden och just då kände jag mig ändå lyckligt lottad. Nu är vi hemma igen och badar och solar hela dagarna, njuter av sommaren.
midsommarafton 2014
Detta är en midsommar som kännetecknas av tunga moln över himlen, en kall vind som blåser kyla rakt in i våra hjärtan. En tung midsommar fylld av saknad. Detta var min mammas helg. Hon älskade midsommar och många är dom åren då jag firat den med henne. Som liten i tunaåstrand, men minnena som är starkats är från dom midsomrar då vi suttit i mammas trädgård i Gesunda och grillat för att sedan gå bort till kransbindningen. Sett mina barn burit kransar, flaggor och girlanger till stången i Gesunda. Sett dem dansa med sin mormor runt i små grodorna. Den tiden är förbi, jag kommer aldrig mera sitta och njuta i min mammas trädgård eller se mina barn glädjas åt sin mormor. Nu dansar hon runt i våra hjärtan där behåller jag henne för alltid.
Mitt i min stora sorg kan jag ändå glädjas åt att i dag för 17 år sedan satt jag med mannen i mitt liv på en sten vid stranden på vaverön i siljan. Vi förlovade oss i stillhet till vågornas brus en midsommar med vänner för 17 år sedan.
Vi njuter av en lugn midsommar i kärlekens tecken Glad midsommar till er alla!!
klitten
Ja nu var det dax. På onsdag kväll packade vi in oss i bilen och for mot mitt älskade klitten i Älvdalen.
Nu skulle skorstenen och öppna spisen bli ett minne blott. Med blandade känslor försvinner möjligheten att elda inomhus och möjligheten att låta barnen grilla korv i öppna spisen och servera dom i skogaholmslimpa, så där som bara min farmor kunde. Men farmors tid i stugan verkar vara över men vi spar alla minnen av henne i klitten i våra hjärtan. Att traska upp till bagarstugan, in i mjöldammet och få en messmörs macka av farmor och Anna som bakade för fullt. När farmor högg ved och körde trimmer tills svetten droppade. Att vakna tidigt på morgonen av lite slammer i köket och elden som sprakade i vedspisen och mötas av farmors leende då hon stekte upp några pannkakor åt oss till frukost. Att spela göteborgspoker om tioöringar och att sitta i hammocken med farmor och bara njuta. Många minnen har jag i mitt hjärta. Nu är skorsten nedplockad av männen i släkten och ligger utspridd bakom dasset. När byggdammet lagt sig inne i stugan fick vi se betongen som varit under skorstenen komma fram och där på 1967 hade min pappa, hans syskon och min farmor och farfar ristat in sina namn i betongen.
Vi tar bort skorstenen för att rädda stugan då skorsten skjuter från berget och gör hela stugan sned. Det kommer bli bra och det hoppas jag att även farmor hade tyckt. Vi hade tur med vädret, härligt sällskap och många skratt denna helgen, skönt att känna att man kan vara glad trots allt som hänt, älskar att vara där, njuta av naturen, andas frisk luft, ta ett glas vin eller en öl och bara vara i nuet.
efterfesten
Är även den över. Detta var ju nått som vi inte ville genomgå men nu hade vi ju inget val. Vi
bestämmde snabbt att nu när mamma gick bort alldeles för tidigt och vi fick lov att ordna allt så
skulle hon ialla fall få en sista värdig" fest" så vi kallade den första minnesstunden i sollerö kyrka
för förfesten, begravningen var festen och nu idag har hi avslutat efterfesten alltså urnsättningen.
Kan inte förklara hur det kändes att sätta ner urnan med det enda fysiska som finns kvar av min
mamma ,hennes aska. Kan inte heller förklara att när jag skulle gå upp från källaren idag efter en
dusch så låg mammas sandaler (som jag tagit hem) mitt i trappen. Dom låg inte där då jag gick ner.
Vi har ju haft en riktig värmebölja nu men då vi satt hemma på altanen före urnsättningen tillsammans
med mammas särbo och hans dotter så började det mullra i fjärran. Vi utrustade oss med paraplyer
och åkte mot kyrkogården. Där stog urnan, Livia höll på att ramla ner i hålet medans jag satte dit
blommorna,-nej stop stopp ropade R det är alldeles för tidigt. Sen öppnade sig himlen och det
bokstavligen vräkte ner, det regnade genom paraplyerna till och med. Vi försökte vänta ut
regnet men det ville inte sluta så mitt i åska blixt och dunder så sänkte jag ner mammas urna i
jorden. Så efterfesten blev väl inte som vi hade tänkt oss. Men det är över nu, på ett sätt skönt men
ändå sorgligt det är så slutgiltigt. Hon kommer verkligen inte tillbaka till oss.
mitt brev till...
Mamma
Nej nu får du komma tillbaka till oss det är för längesedan jag fick prata med dig. Alla fredagar är så jobbiga. Jag vill dela en flaska vin med dig igen och prata om struntsaker. Jag vill se Elina sitta som klistrad i ditt knä då du hälsar på. Jag vill se glädjen i Livias ansikte då hon springer mot dig. Jag vill se Hanna göra roliga frisyrer på dig och ni skrattar. Jag vill se kärleken du utstrålade hemma hos oss. Jag vill bädda åt dig igen, äta frukost med dig och bara vara i nuet. Jag vill inte städa bort dig ur ditt hus, jag vill inte städa bort dig ur mitt liv. Hanna har blivit jätteduktig på fotboll, du var den som kom på flest matcher nu står vi oftast själva och hejar på, jag vill ju dela det med dig. Elina har dansuppvisning på mors dag jag ville bjuda dig på den, istället får vi gräva ner din aska. Var är du någonstans? Det är ett hål i mitt hjärta♥♥♥
Kram från din dotter
bättre...
ja mår faktiskt bättre nu, sover bättre, kan njuta av finvädret och lite av livet också. Vaknar pigg på morgonen och det var många veckor sedan. Har även för tillfället stillat det dåliga samvetet coh igår hälsade vi på mormor i flera timmar och njöt av solen på hennes balkong. Idag var det dax för besök på åkershem och farmor. Är så glad varje gång jag är dit då hon vet vem jag är och känner igen mig. Självklart lite virrigt men det gick ändå bra. Har varit till skogen på sjöberget två gånger idag det är såå underbart att gå runt där bland alla gamla tallar och lyssna på fåglarnas kvitter. Har även införskaffat en ny leksak, tyckte att jag förtjänade en liten uppmuntran faktiskt så jag har köpt en fitbit stegräknare, det är roligt det. Nu ska vi ut och gå. Köpte en i present till Jonny också bara för att jag ville det.
saknad
Gar haft en jobbig period nu ett tag, trött och slut, sovit mycket, har inte sett en hel film på länge och nya soffan är väldigt skön att sova i. Men idag känns det faktiskt bättre igen. Ser nu framemot att vara ledig och ha påsklov med barnen utan ett enda måste. Vi ska bara göra det vi känner för. Gjorde svartvinbärssaft i helgen, den blev supergod, det var mammas vinbär som hon plockat på sina buskar. Känner ofta att jag vill ringa henne och berätta nått, saknaden är så stor just nu. Det var ju mamma som jag frågade om allt ifrån recept till råd om bångstyriga barn. När det var tungt på jobbet så kunde jag alltid få stöd av henne. Nu är det borlänges vårmarknad i helgen och då mamma hoppas jag att du är med oss på marknad för det gillade du.
seger
idag har det gått 6 veckor sen det ofattbara hände mig och de runt mig. På nått vis så är vardagen ändå lite som vanligt. Har varit i lite tjaft med Boxer angående mammas abonemang som varit så krångligt att avsluta, vi fick betala en extra månad, de var korkade i sitt bemötande och det stör mig såå mycket att de inte har bättre koll på såna här saker. Men idag fick jag ett mail där de bad så mycket om ursäkt för sitt bemötande och skulle betala ut pengarna som mamma hunnit betala in för mars. Skiter egentligen i pengarna men det är principen. Jag hoppas att jag hjälp nån annan i framtiden, att boxer kollar över sin standardutskick i sådana här fall. Men vi har i all fall bestämt oss för att byta abonemang för jag vill inte ha nått mer att göra med boxer.
Fick veta idag att mamma blivit kremerad, känns ofattbart att inte ens hennes kropp finns kvar längre. Men hon är ju i månen. Här om dagen då jag satt på jobbet och läste en saga för några barn som hette nått med "mamma..." då tittade jag ut genom fönstret och fick se en rödhake på marken utanför fönstret. Den satt kvar ganska länge innan den flög vidare. På måndag är det dax att göra en bouppteckning över mammas ägodelar. Tänder ett ljus för dig ikväll mamma, ska kolla om jag ser dig i månen också.
tiden går
igår hade vi 8 års kalas för Elina och hela släkten (nästan) kom. Det var ett lyckat kalas med tårta, godispåsar och vi avslutade med att grilla korv tillsammans allihopa. Men det saknades någon. Mamma jag hoppas att du var med oss ändå. Det var värst på fredag kväll för då skulle hon kanske ha varit hos oss i vanliga fall. Suttit i vår nya soffa och ätit ostkrokar, blivit friserad av barnen och tittat på lets dance med oss, sovit över och ätit frukost med oss, kanske vattnat mina blommor och tagit bort vissna blad. Snart är det påsk och då skulle hon ha kommit med påskägg till barnen nu får vi istället åka upp till hennes hus och städa bort spåren efter henne. Spåren som vi städar bort dom spar jag i mitt hjärta (och lite i mitt hus). Jag vill inte ha kvar hennes hus men jag vill ha kvar minnena så varje gång jag åker till hennes hus så stoppar jag in små bitar av minnen i mig. Jag behöver inte huset för att minnas mamma. Hon finns överallt.
Det är över nu...
...som gyllene tider sjunger. Gårdagen gick faktiskt ok. Allt började vid halv ett ungefär, solen lyste varmt på våra ansikten då vi stod där utanför kapellet och väntade. Mycket folk ungefär 60 stycken var vi och många som jag inte kände eller hade träffat på många många år. Men alla med samma smärta i tårblanka ögon då de kommit för att ta farväl av en underbar männinska. Vi närmaste följde med prästen in först och han visade barnen kistan och de fick tända ljus runt den. Lila rosor och en psalmbok låg utlagda på våra platser. När alla tagit plats i kyrkan hördes redan små kvävda snyftanden som blandades med barnen som lät lite. Vi sjöng en jättefin psalm om våren och prästen pratade lite om mamma. Vi gick fram till kistan till tonerna av "Yesterdag all my trouble was so far away" och med tårar som sakta letade sig ner efter kinderna så var stunden kommen, barnen lade dit fina teckningar till sin mormor, jag lade dit ett hjärta med texten världens bästa mamma. Våra rosor hamnade underst i en stor vacker hög av rosor i olika färger. När alla tagit farväl fick vi höra sången "till en ängel-Sonja Alden" Var inte så ledsen som jag trodde men orden säger så mycket "jag lever och du lever inom mig, jag ser dig när jag blundar, jag ber dig vill du vaka över mig". Sen bad vi fader vår innan tonerna av "final countdown- Europe" bröt tystnaden. Att få höra den låten i balladform av en underbar sångerska var fantastiskt och jag är övertygad om att mamma hade älskat den. Akten avslutades med "always look on the bright side of life". Det blev precis som jag önskade i kyrkan. På minnesstunden var det många att prata med, många generösa människor hade satt in pengar på olika fonder mest till "Min stora dag" som vi föreslog. På minnesbordet stod ett foto på mamma och där fanns en bok att skriva i och hon var så älskad känner man då man läser alla vackra ord i den boken. Begravningen gick i turkost och lila hennes bästa färger. Efter minnesstunden så åkte vi närmaste hem till mig för att bara vara tillsammans. Vi skålade i skumpa för mamma. Sen drack vi lite mer fint vin, whisky, öl åt pastasallad och tro det eller ej vi skrattade. Det var längesen jag skrattade så mycket. Min älskade pappa han är ju helt underbar, han satt i soffan och lät barnen frisera honom, trots att han är liite tunnhårig, men men barnen löste det med löshår i alla möjliga färger. Det var såå roligt men ändå så sorgligt men jag vet att mamma och henes bästa kompis A-K som också gick bort alldeles för tidigt sitter nånstans och skrattar både åt oss och med oss. Livet går vidare.
Solens strålar speglar sig
i tårarna som sakta rinner
vinden smeker mot kinden
och tårarna minskar.
När mörkret kommer krypande
och det blir kallare
då tänds en ny vacker stjärna
nånstan där ute.
Den lyser starkare än någon
av dom andra stjärnorna
och jag ser den bäst
när jag sluter mina ögon.
Vi kommer alla att bli stjärnor en dag.
sova
Sover inte så bra nu igen eftersom jag hostar hela tiden. Satt uppe i soffan inatt och halvsov. Hoppas denna natten blir bättre men är lite kluven just nu vill inte riktigt gå och lägga mig fast jag är trött. Vill inte vakna upp till morgondagen men samtidigt vill jag att den ska vara över. Hämtade nyckeln till kämpevillan idag där ska minnesstunden vara imorgon. När vi åkte dit sade min ljuvliga dotter Livia i baksätet - " mormor är död" Ja sa jag det är hon då säger hon bara utifrån ingenting - " mormor är i månen" sen skrattar hon och fortsätter - "och i solen, jag behöver solglasögon"
Ja älskade unge det behöver du för om mormor är i solen då kommer hon lysa på dig så fort hon hinner tänkte jag bara. Barn säger så kloka saker ibland.
Så om solen lyser på oss imorgon då mamma vet vi att du är med oss och vi kanske får sätta på hos solglasögon allihopa.
Jag är glad...
ibland nu för tiden, men sällan är förr. trodde aldrig att man kunde sakna någon så mycket att knappt vill kliva upp varje morgon. Det finns så mycket jag ångrar att jag inte sa, så mycket jag ångrar att jag inte gjorde. Men ändå så mycket jag är tacksam för att jag gjorde. Jag är såå glad för festen som vi gav mamma i 60 års present, jag är så glad för att just hon varit min mamma. Hon var den jag ringde då jag bara ville prata lite, ibland pratade vi närmare 1 timme i telefon. Jag är så glad för att jag firat jul med min mamma 37 gånger. Jag är så glad för alla råd jag fått om mina barn stora som små, och att mina barn fick ha en underbar mormor som gjorde allt för dom. Jag hade en lycklig barndom tillsamans med båda mina föräldrar. Nu känns det som om nån slagit undan fötterna på mig och sen skrattar åt det. Jag är tacksam för min man, mina barn och alla andra runt mig men nu fattas en viktig person. Det känns på ett konstig sätt viktigt att begravningen blir bra. Tar en dag i taget
Så här minns jag min mamma:
"Jag lever
Och du lever inom mig
Jag ser dig när jag blundar
Jag ber dig
Vill du vaka över mig
Och välsigna varje steg jag tar"
Och du lever inom mig
Jag ser dig när jag blundar
Jag ber dig
Vill du vaka över mig
Och välsigna varje steg jag tar"
ur TILL EN ÄNGEL av Sonja Alden
