vardag

Försöker att återgå till en vardag men det är inte lätt, vill ju inte glömma det som hänt heller men ibland går dagarna som vanligt och ibland kommer jag på mig själv med att bara fastna med blicken på nått och tankarna far iväg. Vet inte ens vad jag tänker på alltid. Igår fick jag lov att gå in i skrubben där mammas sängkläder låg kvar sen hon var här och sov över. Har undvikit det men nu var det dax. Kramde täcket och kudden bröt ihop en stund, kom tillbaka tog av lakanen sen visste jag inte vad jag skulle göra så jag knölade ihop dom och gömde. Ska jag spara dom, slänga dom, tvätta dom ingen aning faktiskt. Tänker mycket på begravningen som kommer vet hur jobbigt det kommer att bli, ett sista avsked. Men mamma ska minsann få en sista "fest" inte för att fira att hon fattas oss men för att hon har funnits hos oss så många år. Och jag är så tacksam över att just hon var min mamma och mina barns mormor. Mamma du fattas mig!!

Minnen

tankarna snurrar i huvudet, tårarna har på nått vis tagit slut. Försöker tänka att det var nån mening med att mamma var hit till oss i helgen. Hon brukar inte erbjuda sig att ta tjänstledigt från jobbet för att vara med barnbarnen, men nu på sportlovet så gjorde hon det och eftersom J skulle vara ledig tors-fre så ville hon vara med dom på måndagen. Hon kom redan på lördagen, då var hon barnvakt åt L på kvällen, dom var hit och åt tacos med oss och hon var jätteglad. På söndag morgon hade L somnat i hennes famn frmför tv:n något som han inte brukar göra. Sen bjöd mamma oss alla på lunch på ikea, något hon inte heller brukar göra, vi åt tillsammans hon fick vara med oss alla sen åkte vi hem en stund och mamma frågade om vi skulle åka till mormor och fika, det gjorde vi. När vi åkte hem från mormor reagerade jag på att hon gav mamma en kram, som hon inte brukar göra. Vi åkte hem, åt kassler pratade och hon var med barnen. På söndag morgon gick jag och J till jobbet och Livia vaknade tidigt så hon låg och myste med mamma i sängen länge innan dom gick upp och åt frukost. Sen tog hon med sig alla barnen på bio i forum de såg filmen "flygplan". Sen handlade dom på ica kvarnen, kvittot låg kvar i mammas kök. Jag ringde hem från jobbet efter lunch för att höra om allt gick bra. Elina svarade glatt och berättade att dom sjöng singstar med mamma jag hörde Hanna och min mamma sjunga och skratta i bakgrunden, jag väntade tills låten var slut sen pratade jag lite med mamma, hon sa att barnen varit så snälla, Livia hade sjungit på bion så hon hade sagt åt henne, jag skojade lite om att dom sjöng singstar då vi inte var hemma och sa att vi skulle sjunga tillsammans nån gång. De hade sjungit : Under ytan, diggilo diggiley, do wah diddi. Hon hade jättekul med sina barnbarn.Hon åkte hem då J kom från jobbet eftersom jag var till ortopeden den dagen. På tisdagen fick jag ett sms hon undrade hur det hade gått hos ortopeden hon skrev att barnen varit såå snälla och gjorde en glad smiley. Hur ska man nånsin kunna ta bors smsen ur telefonen. Det var sista kontakten jag hade med min mamma. Detta skriver jag ner för jag vill spara dessa minnen, jag är rädd att glömma.
Idag var jag till ica tillsammans med Livia för att handla, jag fick nästan panik då jag gick runt där tänkte på att där handlade mamma för inte ens en vecka sedan och nu finns hon inte mera. Livia tvärstannade framför ett ställ med filmer och fick syn på filmen "flygplan" - Den filmen såg vi på bio med mormor, hanna och lina, du och pappa var på jobbet, mormor laila och jag sen skrattade hon högt. Det var bara att bita ihop jag tänkte "Livia spar det minnet av din mormor" men jag vet att hon kommer inte minnas sin mormor. Men hon fick ha en mormor om än för kort tid. Hanna och Elina kommer ha minnen av sin mormor kvar. Dom är inte ledsna som jag, dom förstår inte riktigt. Jag är glad att jag har min familj nu och jag och Jonny pratade länge igår då barnen lagt sig om mamma och om hennes hus och begravning och massa annat. En dag i taget framåt. Tack alla för att ni finns.

Värsta dagen i mitt liv.

Frågan som ständigt poppar upp i mitt huvud: hur kunde det hända? Varför? Finns visst inga svar på den frågan. Hon hade kämpat om hon kunnat!! Hon hade precis fått ordning på allt, medicinerna funkade, köket var snart färdigrenoverat, armen hade läkt ganska bra, hon trivdes bra på sitt nya jobb och sen tar allt bara slut. Vem styr detta egentligen. Man ska inte vara död när man är 60 år och frisk. Hon såg framemot att få ha en fest för oss då köket var klart, hon såg framemot att få ha semester i sommar, hon frågade Elina vad hon önskade sig när hon fyllde år och sen då..ingenting. Ju närmare gesunda vi kom idag ju mer kramade ångesten våra hjärtan vad skulle vi få se hur skulle det gå. Vi klev in i huset kramade om R som haft en katastrofhemsk morgon, kan inte ens föreställa mig hur det var. Tunga steg uppför trappan, sjönk ihop på golvet bredvid hennes säng , där låg hon, kära mamma vad hände dig?? Hoppas du har det bra nu och att vi ses igen, kanske i Nangijala. Tack för allt du gett mig, alla råd, ditt tålamod och din kärlek. Vill bara ringa dig och vakna upp ur den här hemska drömmen. Mellan tårarna kommer allt det praktiska som nu ligger på mig och L, hur gör man, vad ska sägas upp, vilken begravningsbyrå, när var hur och huset då vad händer med det...jag har förlorat min mamma och mina barn har förlorat sin mormor.
 
Till dig..
 
Hoppas du har det bra
och att du på nått vis ser oss
vi sörjer dig men jag lovar
att vi ska leva vidare en dag i taget.
Du finns i våra hjärtan där lever du
alltid kvar. Du var älskad av oss alla
och vi kommer aldrig att glömma dig
Vi ses ikväll i drömmen
Vila i frid kära Mamma

livet...

...rullar på som vanligt här hos oss. Har dragits med ett par envisa förkylningar under vintern som inte varit så kul. Tråkigt vinterväder med plusgrader och moln ute, mycket snöskottande och sandning har det blivit. Inte så mycket skridskoåkning för barnen då isarna lyst med sin frånvaro. Ser nu framemot en resa till fjällen om några veckor och kanske få se en skymt av solen. På måndag är det dax för ett besök i falun på ortopeden, har väntat på en tid i 3,5 månad nu. Har bestämt mig för att kämpa för att få hjälp att bli bra i mitt knä. Blev ju påkörd för 4 år sedan och skadade knät rejält. Hade då ont i ca. ett år sen har det till och från kännts ganska bra förutom de gånger jag vridit till knät lite och nu senast i augusti då jag vred det helt ur led. Har nu tröttnat på att vara "ganska" bra och vill kunna t.ex. gå i skogen utan rädslan att knät ska hoppa ur led. Hoppas nu att ortopeden kan hjälpa mig på nått sätt.

födelsedag

ja då är jag 37 år då, det låter inte så gammalt ändå!! Hade lite kals igår för härliga släkten, fixade lite smörgåstårta som vi mumsade på och lite cider eller öl till det. En skön mysig kväll hade vi. Idag har varit en sådan där underbart vanlig dag. Mannen har bytt däck på bilen, jag har städat lite i garaget för att bilen ska få plats. Nu har jag och barnen plus deras kusin tillbringat eftermiddagen i en lekpark medan deras pappor var till falu lasarett och hälsade på svärmor som är inlagd där sen några dagar tillbaka. Vi myste i solen och jag bara njöt av alla vackra färger som finns nu på hösten, och Livia skrek faktiskt inte en enda gång, ute alltså, inne har hon ju haft ett par utbrott förstås. Jag fick en jättefin pärlplatta som Elina hade gjort och en ängel som Hanna gjorde med inspiration från senaste pandurokatalogen (den genen kan omöjligt komma från mig). Fick även en fin orkide (min favoritblomma) tårta och en glasnalle med ett hjärta av familjen. Nu väntar vi på leverans av pizza då mannen kommer hem från falun, håller tummarna för att besöket därinne gick bra också. Nästa helg ska tydligen två av barnen vara borta hela helgen så bara den minsta och envisaste ska vara hemma, undra vad vi ska sysselsätta oss med då då!!

Vilken helg

Ja tidigt på fredag morgon blev jag upphämtad att syrran och vi påbörjade vår resa mot Ullared. Vi hade jätteroligt i bilen och milen flöt på snabbt. Blev paus för frukost först, sen tog vi en fika för att fira kanelbullens dag, inhandlade lite lösgodis enligt tradition. Lunch på ikea sen var vi helt plötsligt framme. Checkade in i vår campingstuga som var över förväntan mysig. Sen började vi shoppa, mycket folk men inte för mycket. Kundvagnen fylldes ganska snabbt. Morgan var där också men han missade jag men L fick se honom, jag var väl å fokuserad på allt jag skulle handla jag. Nöjda med alla inköp åkte vi till stugan och kollade vad vi hade köpt, för det vet man inte riktigt. Slappade lite innan det var dax att åka till Varberg för att hämta lite mera sällskap. L slog in varberg station på sin mobils vägvisning sen åkte vi efter det. Började fundera lite då vägen blev smalare och smalare, det var kolsvart och regnade lite och vi var mitt på en åker och körde kändes det som. Väl framme fick vi klia oss lite i huvudet för det kändes inte rätt, vi stod vid typ en busshållplats mitt ingenting och inte en människa syntes till. Insåg att det måste vara fel så vi provade igen med mobilen och denna gången blev det rätt nu kom vi till Varberg station den var ganska stor. Stackars D fick vänta på oss lite extra. Men det är inte alla som varit vid Tofta station men det bockar vi av på vår lista. Jaja in med Di bilen och tillbaka till stugan, drog i oss varsin long drink och lite chips innan vi gick och lade oss. Kl 06.00 ringde klockan och vi klev upp. Frukosten bestog av lite som vi hittat efter vägen. Före sju stog vi i kön igen. Gick bra att handla till typ klockan tio då var det kö genom hela affären. Då var det inte kul längre. Var klara vid lunchtid och folk var som galna efter att få våra kundvagnar och vår parkeringsplats. 2 timmars kö in var det då och slut på alla vagnar. Då var det skönta att åka därifrån.
Hemresan gick bra, bilen var fullproppad och trött var man. Men jag längtar redan till nästa år då jag hoppas att vi åker dit igen

tänkvärt

Man får inte glömma att stanna upp ibland om så bara för nån minut. Släppa all planering och alla tankar och bara stanna upp, ta ett djupt andetag och lyssna på världen som snurrar runt omkring oss alla. Det finns en stress i oss alla som gräver sig djupare och djupare om man aldrig stanna upp och njuter av att vara i nuet. Se allt underbart omkring en och släppa morgondagen. Då kan ett par små knubbiga armar runt halsen hjälpa, en liten hand som smeker en kind och två små ögon som plirar mot en av lycka en liten mun som säger "du är min mamma". Ja det är jag och kommer alltid att vara tänker jag då vi avslutar boken som vi läser och jag bäddar ner dig i din säng.

familjen

I helgen tog vi en paus från vardagens bestyr och bokade en hotellnatt i Örebro. Resan dit gick helt utan bekymmer tills vi kom till stadens centrum där hotellet skulle ligga, hittade hotellet men sen kom problemet, parkering!! Tjejen i receptionen sade att det var bara att stå efter vägarna på anvisade platser eller på nån parkering, allt var gratis till måndag morgon. Men tydligen var det nån gratisfestival där med Martin Stenmark och bilar över hela staden och slut på parkeringar. Men det är ju kul att cirkulera runt och trängas med andra bilar en lördageftermiddag eller..
Till slut gav vi upp och parkerade i ett parkeringshus en timme men då vände turen till vår fördel. Då vi kom till hotellet fanns det en gratis parkeringsplats ledig alldeles utanför ingången. Den vaktade vi och Jonny fick hämta bilen. Mysigt hotellrum var det värsta stora sängarna till mig och Jonny säkert 105 cm var. Vi kunde ha sovit hela familjen i dom sängarna. Vi tog en tur i centrum, förbi slottet och efter ån till stadsparken. Där finns ett mysigt ställe med gamla byggnader och små butiker. En stor lekplats fanns det också. Efter nån timmes lek i solen så strosade vi tillbaka mot hotellet. Det är ju alltid en chansning då man ska äta middag ute med barn, det gäller att hitta ett barnvänligt ställe. Och vi lyckades, en fantastisk resturang där barnen fick egen meny och pysselbok+ pennor medan de väntade på maten. God mat och god öl ja helt perfekt, där vill jag äta igen. Vi avslutade kvällen i hotellets bastu. Söndagen började med hotellfrukost sen vart det leklandet i tre härliga timmar. Barnen lekte och klättrade, jag och Jonny spelade pingis, och sen tog vi en innebandy match hela famijen. Svettiga och trötta åkte vi hemåt. Detta behöver jag ibland, att bara få vara med barnen och mannen, vara glada tillsammans, vi har ju haft det lite tufft ett tag med våra krämpor, man är ju inte alltid så glad och trevlig då man har ont. Men jag tänker fortsätta hand i hand genom livet med denna man och vår relation blir starkare för varje problem vi löser tillsammans.
 
 
 

åter till vardagen

Ja nu har vi en tjej i ettan och en i fyran, hjälp va stora dom blivit!! Skolstarten gick bra och dom trivs jättebra, lillskruttan trivs på sin nya avdelning på förskolan och allt kunde varit frid och fröjd. Men här hemma sitter vi, jag och min man i varsitt soffhörn, sjukskrivna bägge två. Ja vad gör man hela dagarna då man inte kan gå riktigt. Har tråkigt och tänker på allt man borde göra, provade köra bil idag och det gick ganska bra. Men tanke på att benet jag ska växla med är stelt som en pinne men jag är ändå glad för den värsta smärtan är borta men jag är ju rädd att vrida till knät igen så jag tar det försiktigt. Har ju gått med kryckor några dagar och haltar nu med och detta har då gjort att jag har träningsvärk i princip hela kroppen eftersom jag belastar fel. Ni ska se oss, mig och Jonny, när vi vankar iväg för att hämta Livia på förskolan. Vi har valt att gå och hämta henne varje dag för att träna oss på att gå. Men nu måste det väl vända!!

En olycka kommer sällan ensam...

ja nu har Jonny haft problem med ont i ryggen och benet i tre veckor, det blev lite bättre förra veckan men sen blev det sämre igen. Jag har haft lite känningar i mitt knä i några veckor, det är min gamla skada sedan jag vart påkörd som spökar. Läkaren som jag träffade då sade ju att har man väl fått problem med ett knä så brukar man ha det hela livet. Har gjort lite ont då jag cyklat och så men ingen farligt. Tills igår då jag skulle sätta mig i bilen då vred jag till knät så det hoppade ur led, det är inte skönt, det hoppade tillbaka på en gång men blir ju svullet och ömt endå, Så nu haltar jag runt här hemma tillsammans men min man och vi känner oss som minst 70. Som Hanna sa, nu har vi två föräldrar som inte kan gå!! Jaja jag vet ju av erfarenhet att mitt går över det är ju som en stukning.
Men det är såå tråkigt.

inte som vi tänkt oss

Ja de senaste veckorna har inte varit som vi tänkt oss eftersom Jonny haft ont i ryggen/benet. Han kan inte gå långa sträckor och inte heller stå still mer än en kort stund. Han har varit till 2 olika kiropraktorer och den sista fick han bra hjälp av, men inflammationen som går ner i benet kvarstår. Vi håller tummarna för att det går över snart. Vi har mest vait hemma och det kan ju också vara skönt men jag har ju fått gjort allt hemma och det är ju inte så roligt bättre när man kan hjälpas åt. Han är ju sjukskriven på sin semester så jag sade att jag ville ha VAM på min semester (vård av man) men nu är min semester slut och jag återgår till vardagen på måndag och fortsätter med  vam lite tills han blir bra. Så idag ville jag göra nått mysigt men hela familjen som inte innebär att gå och stå mycket, det blev en ångbåtstur på runn men "domnarvet" äldsta ångbåten i sverige. Soligt och fint hela tiden medans vi susade fram på runns vatten. Sen tog vi en tur till stora Lunåns gårdsmejeri där vi fick klappa och umgås med både får, getter, hönor, en åsna, alpackor, en minigris och jättesöta hundvalpar. Vi åt gårdens egengjorda glass och myste i solen. När vi kom till Borlänge igen så regnade det!!  Vi fixade lite plankstek och mumsade på till kvällsmat. Imorgon blir det Smedjebacken för att heja fram kvarnsvedens tjejer på fotbollsmatch.    
 
Gässen jagade grisen!!

bär, bär, bär

Ja då var vi på hemmaplan igen. Trivs ju bra uppe på klitten i stugan det är lugnt och fridfullt och som min svärmor sade då vi satt ute och fikade - Lyssna! det enda man hör är vinden som susar i träden. Jonny har ju väldigt ont i ryggen/benet och är nu sjukskriven på sin semester, han kan knappt stå och gå, sitta går bra. Ischias trodde läkaren, ska gå över av sig själv men detta har varit en lååång vecka. Ingen förbättring heller men vi hoppas varje dag att smärtan ska bli mindre för det syns att han har ont. Medans han har vilat så har jag plockat bär på alla möjliga ställen. Är väldigt nöjd med helgen och kom hem med 3,3 kg blåbär, 1,1 kg hjortron, 1,5 kg svarta vinbär (som vi hittade i skogen) 1,5 kg skogshallon från klitten och som om det inte skulle räcka så åkte vi förbi vid mamma i Gesunda och där plockade vi 7kg körsbär och 500 gram krusbär. Har ju så svårt att sluta plocka då det finns så mycket. Det jag inte gillar med bärplockningen är att rensa blåbär, fy så tråkigt, men men min man han kan han. Han byggde en konstruktion som med hjälp av dammsugaren sög bort allt skräp från blåbären, vips så hade han rensat blåbären.
Det var fantastiskt att stå i hallonbuskaget nedanför stugan och lyssna på naturens ljud som blandades med barnens glada röster när dom på egen hand skapade en koja i skogen. Livia har varit konstant lortig runt munnen hela helgen av alla bär som hon stoppat i sig. Vi hade fint väder hela helgen utom på lördag kväll då började det spöregna och åska och alla barnen jublade - Nu blir det vatten i bäcken!!! Dom hade kämpat i två dagar med att få vatten i den uttorkade bäcken vid stugan, dom hade tömt två regntunnor vid vår stuga och en vid P-O stuga och fyllt i bäcken utan ett långvarigt resultat. Men med regnet så blev det lite lite vatten i bäcken som fanns kvar morgonen efter, och alla regntunnor var fulla igen.

Tallinkryssning

vilken resa... ja allt började dagen innan avfärd då Jonny höll på hemme och grejade. På kvällen sade han att han hade lite ont i ryggen men det tror man ju ska gå över så vi åkte iväg som vi hade tänkt. Resan till Stockholm gick smidigt ändå tills vi kom fram till värtahamnen. Då trodde ju vi dumma som vi var att det skulle vara ganska lätt att hitta en långtidsparkering men icke då inte en skylt mot nån parkering hittade vi. En parkering som vi sett på en karta den var igenbommad med gallergrindar och det var många som fick vända där. som tur var hade vi en adress på ett papper till en parkering så gps:en fick visa oss rätt. På vägen såg vi många bilar där folk stog utanför med sina mobiler och troligtvis googlade efter en parkering. Hur gjorde folk innan mobiltelefonernas tid kan man undra. Jaja fram kom vi oh precis då vi parkerat ringer C och dom hittar ingen parkering och undrar vart vi står nånstans, och dom bor ändå i Stockholm, så svårt var det att hitta. Kom på båten, hytten var bra och Jonnys rygg gjorde ont när han stog och gick. Lyxade lite och åt fläskfile på en resturang på båten med ett gott rödvin till, barnen åt hamburgare. Till efterrätt fick barnen varsin tallrik med glass och döm om Hannas förvåning då hon utbrister - Mamma det är en brännässla på min glass!! (det var mynta). Skönt att inte äta buffe faktiskt. Kvällen var mysig vi umgicks, barnen lekte, kollade på en trollkarl och dansade disco. Jonny hade svårt att gå då vi skulle iland i Tallin men han kämpade sig igenom den lååånga terminalen. Han är inte den som klager heller men vi alla såg hur ont han hade. Så vi hoppade på en sightseeing buss och åkte runt staden och såg allt från bussfönstret, han hade inte ont då han satt så det gick bra. Klev av bussen mitt i gamla stan och käkade lunch på en "restaurang" som låg nära och som barnen valde, gissa vad! Gick runt lite i gamla stan och mötte upp C&F på ett torg, dom hade gått runt lite mer än oss av förståeliga skäl. Sen vandrade vi runt tillsammans, vi roade oss med att kolla in i diverse små turistaffärer. Jonny vilade sig på trapporna som fanns utanför affärerna. Det blev en låång dag speciellt för Jonny kan jag tro och det var skönt att komma tillbaka på båten. På kvällen hade Jonny bokat massage med hopp om att det skulle hjälpa men nej nej. Ja det gick väl ändå bra men det hade ju varit roligare om alla fått varit friska. Nu har barnen bråkat så att dom nästan blev utan kvällsmat och Jonny ska till kiropraktorn imorgon.                                             
 
 
 

varmt...

och underbart har vi haft det nu i flera dagar. Idag blev det bad i poolen hela dagen, 25 grader i vattnet och till och med Livia ligger i länge och plaskar. Lyxade till det med att grilla oxfile till middag och ett iskallt glas rosevin till det. Nu kan man verkligen känna att det är semester. Vi var 5 vuxna och 5 barn som badade idag, inte alla samtidigt men 8 st fick vi plats i poolen. Nu surrar AC för fullt på övervåningen och vi hoppas på lika fint väder imorgon.

sommarland

Ja när klockan var nio packade vi in oss i bilen och efter en sväng förbi för att hämtade upp K så for vi mot Leksands sommarland: Eller hämta upp var väl fel ord för han fick allt köra sin egen bil och vi packade även in två barn i hans bil. Redan då klockan var nio hade vi 20 grader i skuggan så vi förstod att det skulle bli en het dag.Vi började dagen med karusellåkning för barnen och K förstås som mer än gärna tog med Livia på diverse barnkaruseller. Solen stekte på oss mest hela tiden och när det närmade sig lunchtid drog vi oss bort emot vattnet och dess aktiviteter. Medhavd pastesallad blev det till lunch för alla utom K som ville äta hamburgare istället. Sen badade vi och plaskade i många timmar. När alla var färdigbadade och nöjda med det tog vi lilla tåget upp till gokartbanan för nu skulle det bli åka av. Nytt är att barnen får åka med i gokartbilarna med en vuxen och Jonny och K rattade varsin bil med ett barn bredvid sig, barnen var lite blåslagna när dom klev ur bilen för dom hade glidit runt i sina stolar när rallayförarna som körde runt dom. Men dom var ändå nöjda. Trötta så ställde vi oss i den låånga glasskön för att svalka oss lite innan Markoolio skulle äntra scenen. Livia somnade i mitt knä till tonerna av "värsta schlagern". Vi avslutade dagen med att äta pizza i Leksand, ja alla utom K gissa vad han åt? Jojomensan han åt en sallad!!! Jonny frågade om han åt det för att vara tvärt emot eller...

släktträff

Ja då var den årliga släktträffen slut, vi saknade andra stugan som inte kunde vara med i år. Men va kul vi hade med allt ifrån skattjakt till hjärngympa och öltävling. Mycket har hänt på släkträffarna uppe i stugan och många roliga minnen finns det. När min farbror G kom till stugan i går eftermiddag satt vi redan bänkade med varsinn öl i solskenet på gräsmattan. Han kom bärande på en låda öl då Livia får till helgens fullträff - Nu kommer "Ölarn" utbrister hon. Ja vi behöver inte vara många för att få till en fantastisk träff men många skratt och en hel del falska toner. Mygg var det gott om och knotten var ännu flera så det var bara att dra upp huvan över huvudet för att skydda sig. Idag var vi betydligt tröttare än igår men en ny spis blev inkopplad och sedan for vi iväg för att leta efter skogens guld. 1,5 kg fina hjotron plockade Hanna och Jonny på mindre än en timme. Jag och de andra barnen plockade blåbär. I år var första året som min farmor inte var med på släkträffen men jag tror att hon var med oss alla i tankarna. Så ett stort tack till hela min underbara familj och släktingar för en härlig kväll jag längtar redan tills nästa år.

Vem är envisast!!

Jag eller Livia? Ja skam den som ger sig men vilken envis unge. Duktig det är hon mycket tack vara sin envishet, hon klär på sig själv utan problem ( typ 3-4 gånger om dagen byter hon kläder) Vi var i mellsta och gich en dag och ungen gick/sprang 3,5 km utan problem. Kastar saker runt sig då hon blir förbannad. Idag rev hon ut alla sina rena sängkläder från garderoben för hon skulle bädda rent i sängen!!
Vi hade en kamp på typ 1,5 timme idag för att hon i frustration kastat ut sina kritor på golvet och jag tyckte att hon skulle plocka upp dom. Inte förrens hon märkte att hon inte fick nån mat innan kritorna var upplockade så gav hon upp och jag vann kampen. Man kan ju inte ge sig i sådana situationer heller men det tar på krafterna att vara konsekvent. Tur att hon är så underbart go då man får en riktigt kladdig puss av henne.

midsommar

Midsommarfirande i klitten med min nära och kära blev det. Det är såå mysigt att kliva in i stugan, tända eld i vedspisen och mysa. Vi njöt av fint väder och solen lyste över bergen, Jonny byggde ett bord som blev jättefint och rejält. Vi tittade på majstångsresningen nere  på rots skans och barnen dansade glatt runt stången. Sen tillbaka till stugan där vi grillade drack lite vin och hade det skönt. Barnen for runt och lekte hela tiden, ja en och annan chips och godispaus gjorde dom ju förstås. En mysig helg.
Men det fattades någon...nån som tassar upp tidigt på morgonen och eldar i spisen, nån som skiner upp av glädje när vi andra vaknar, nån som leker och pratar med barnen, nån som diskar trots våra protester, nån som hör hemma i stugan. Nån som kanske aldrig mera kommer att kunna elda i spisen eller släpa hem vatten, som aldrig mer kommer att sitta på altanen och sticka, ja det fattas nån i stugan i klitten.

Senaste nytt

Ja i helgen var det kolmården som gällde. Vi packade in oss i bilen på torsdag förmiddag och började resan mot Norrköping. Första stoppet blev ikea i Västerås där vi åt lunch, nästa stopp blev hör och häpna Vingåker av alla ställen för där hade vi hittat ett outlet område. Handlade diverse kläder billigt billigt. Hannas ögon glittrade då vi steg in i delicatos outlet butik och där fick man provsmaka kakor, handlade lite där också. In i bilen igen mot hotellet. Hittade på en gång utan felkörning, tur att Jonny körde kanske. Installerade oss på hotellet innan vi åkte vidare, denna gången till Söderköping och smultronstället, där är glassen större än man kan föreställa sig. Ligger såå vackert vid göta kanals bajsbruna vatten!!! Mumsade på glass gjorde vi allihopa och vi var proppmätta då vi gick ut därifrån. En underbar sommarkväll hade vi och just då var livet bara fantastiskt.
 
När vi vaknade på fredag morgon klämde vi i oss en rejäl hotellfrukost för att orka en heldag i djurparken.
Tycker att kolmården är en mysig park och barnen var glada=föräldrarna var glada. Det var skönt att det inte var fullsmockat med folk, vi såg självklart delfinshowen, sälshow, barnen åkte karuseller massor av gånger, träffade Bamse och mycket annat. Tog det lugnt i parken utan att stressa för vi skulle ju dit nästa dag också. När det var dax för stängning tog vi bilen in till norrköping city, där vi hittade en jättemysig liten resturang/krog som vi käkade middag på. Nu kan man ju tro att vi var trötta då vi kom till hotellet men nej nej på med badkläderna och ner i poolen, Livia hon var helt vild i vattnet och hoppade från kanten hela tiden. Sen kollade vi på fotboll i sängen och vi vuxna avslutade dagen med en öl. Nästa dag på kolmården bjöd även den på soligt väder, lite kallare kanske. Denna dagen blev det linbanetur igen, elefantshow (imponerande djur) surikatmatning, lek i stora klätterställningar och en imponerand rovfågelshow. Det är inte varje dag en berguv sveper över ens huvud. Vi avslutade resan med att Livia lämnade sina nappar till Bamse så nu är vi av med dom, hon var jätteduktig.
Men hur underbart det än är att vara borta så är det fantastiskt skönt att komma hem och jag är så glad att jag känner så.
 

sommartider

nu är sommaren här, ja efter en alltför lång jobbdag blev det grillning av hamburgare här hemma sen packade vi in oss i bilen och åkte till båtsta sjön. Barnen plaskade i vattnet och jagade grodyngel och fiskar medans jag och Jonny njöt av kvällssolen på en filt i gräset. Vardagsmys på hög nivå var det, vi hade med oss fika. Livia badade flera gånger fast det var kallt i vattnet. Imorgon väntar en fullspäckad dag med fotbollsmatch, jujutsi avslutning, bära grus till projektet i källaren och så ska J tvätta vinden. Börjar längta till semestern på allvar nu.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0