madarn.blogg.se

igår hade vi 8 års kalas för Elina och hela släkten (nästan) kom. Det var ett lyckat kalas med tårta, godispåsar och vi avslutade med att grilla korv tillsammans allihopa. Men det saknades någon. Mamma jag hoppas att du var med oss ändå. Det var värst på fredag kväll för då skulle hon kanske ha varit hos oss i vanliga fall. Suttit i vår nya soffa och ätit ostkrokar, blivit friserad av barnen och tittat på lets dance med oss, sovit över och ätit frukost med oss, kanske vattnat mina blommor och tagit bort vissna blad. Snart är det påsk och då skulle hon ha kommit med påskägg till barnen nu får vi istället åka upp till hennes hus och städa bort spåren efter henne. Spåren som vi städar bort dom spar jag i mitt hjärta (och lite i mitt hus). Jag vill inte ha kvar hennes hus men jag vill ha kvar minnena så varje gång jag åker till hennes hus så stoppar jag in små bitar av minnen i mig. Jag behöver inte huset för att minnas mamma. Hon finns överallt.