Åhh min stackars minsta lilla älskling, i måndags fick hon ett lass med sand i sina ögon på förskolan. Dom ringde, jag funderade, och hämtade henne på min rast. Hem, tvätta dom små blåa ögonen, sen fick hon vara med mig på jobbet. Då såg ögonen bra ut men morgonen efter kunde hon inte ens öppna dom, helt igenklibbade av var, mannen fich vabba, bvc sa tvätta med ljummet vatten. Bättre idag som tur är hoppas att det släpper nu. Tycker verkligen synd om henne. Läste Kristian Gidlunds blogg och inser att detta går över det är inte så farligt med lite smuts i ögonen, andra har det värre. Man vill ju aldrig se sina barn lida även om man vet att det blir bättre.

Slö har jag blivit också, nog är det bra skönt att ta bilen till jobbet istället för cykeln. Speciellt i dessa regniga, blåsiga, mörka höstdagar som sverige erbjuder.

ja då har hon hål i öronen då!! INte ett knyst sa hon, valde örhängen som såg ut som rosa blommor. Min mamma var med på kupolen och även min  mormor kom dit, där gick vi 4 generationer och jag är så glad att jag har den möjligheten och att mina barn får den chansen. Imorgon laddar vi med kalas och besök av hela stora släkten, jag älskar dessa stunder då vi alla samlas.

Imorgon ska stortjejen få sin första present, nått som hon önskat sig i flera år, hål i öronen. Spännande, sen ska hon få klippa håret hos en frisör en present från henes mormor.

Tänk att snart fyller "lilla" Hanna 9 år. Jag fattar ingenting, vår förstfödda underbara tjej. Kommer ihåg då vi väntade henne och datumet närmade sig, hur det kändes, vad vi längtade. Tre veckor före kom hon och inte ett dugg bråttom hade hon. Vi skulle bli föräldrar. Förlossningen var lång och utdragen med diverse doser av bricanyl m.m.

Avslutnigen blev snabb då jag fick feber och hennes hjärtljud sjönk, akut kejsarsnitt. Men jag hann få ryggbedövning och fick vara vaken tyvärr. Det var den värsta stunden i mitt liv, hade mycket värkar och var öppen 9 cm då läkaren snittade. Bedövningen hade dom lagt för långt ner så mina ben var mer bedövade än min mage. Gissa om det gjorde ont, Jonny blev utskickad och fick stå i korridoren och höra mig skrika, inte så kul för honom. Men ut kom hon vår älskade unge, fick snusa lite på henne innan dom tog henne ifrån mig och hon hamnade i kuvös, men hon fick ha sin pappa med sig i alla fall medans jag blev lagad. Jag missade allt i början med henne, första badet t.ex var i min dimma av morfin, amningen fungerade inte heller. Fick samtala med överläkaren om det katastrofala snittet, han var väl rädd för en stämning kanske, blev erbjuden att gå i krisgrupp men tackade nej, jag hade en man att prata med och det räckte. Allt detta gick över, kvar finns en underbar tjej och ett litet ärr, några dåliga minnen. Första tanken var ju att jag ska aldrig mera skaffa barn men det försvann och det är jag glad för, men när vattnet gick med Elina då sade jag till Jonny att om dom vill snitta mig igen då går jag hem. Hanna växte och utvecklades, gick igen alla perioder som barn gör. Nu går hon i trean och jag hoppas att hon alltid kommer att fortsätta vara den underbara tjej som hon många gånger är. Jag älskar henne till månen och tillbaka.

Ja tänk att det finns dagar att fira allt, kan ju undra hur många som åt en kanelbulle idag? Jag gjorde det, bakade ett gäng med bullar imorse tillsammans med lillskruttan. Hon kavlade så det stod härliga till.

I lördags åt vi en trerätters middag som vi lagade själva, inte för att vi hade nått speciellt att fira utan bara för att. Det är så mysigt att laga mat tillsammans i vårt trånga lilla kök, jag och mannen försöker laga maten medan de stora barnen far runt våra ben och lillskruttan bär in alla kuddar och filtar (jag gillar kuddar så det är ganska många) så bäddar hon på golvet i vårt "stora" kök, så vi snubblar hela tiden, men söt är hon. Jaja det blev en middag i alla fall, gratinerad hummer till förrätt, helstekt oxfile med vinsås och hasselbackspotatis till varmrätt och som avslutning en vanilj pannacotta med turkisk peppar och jordgubbar. Allt blev supergott till ett gott rödvin.

Man ska nog göra vardagen (fast det var helg) till en fest lite oftare.

Imorgon är det äntligen fredag, rättviks marknad kanske, eller bara hemmamys. På lördagen ska vi på oktoberfest, jag och fyra karlar, hur ska det gå. Jag gillar att vara med dom i alla fall inte kan jag rå för att inga andra brudar ville mä. Vi ska fira O som fyller år. Tycker att det är såå skönt att jag gillar min ingifta släkt också för det är ju dom jag ska gå med. Svärmor ställer alltid upp som barnvakt både på dagen och på kvällen, hon hämtar på förskolan ibland så barnen får kortare dag. Hon är suverän trots att hon inte är så ung längre.

Hemma igen efter en helg i undersköna Klitten. Den lilla röda timmerstugan med utsikt över bergen är nu stängd för vintern. Kom dit på fredag kväll och solen sken på oss, när mörkret infann sig kunde vi skåda en magnifik stjärnhimmel ovanför oss. Det sprakade i vedspisen då farmor eldade för fullt. Tv:n har varit avslagen hela helgen och vi har njutit av sällskapet istället för tv och dator. På lördag morgon var solen som bortblåst men det regnade i alla fall inte. karlarna satte igång med dagens projekt "rädda golvplankorna" Golvet sjönk nog en 4 cm då dom fixade till det. Jag och barnen och D gick en promenad runt Klitten, vi såg får, hästar, en kanin, fick igång några tuppar så dom galde och matade korna, dom tänkte även äta Livias vante, men dom fick nöja sig med maskrosblad. D visade ner oss i P:s skog där vi hittade massa blåbär. Liksom förut kan jag inte låta bli att plocka dom, så det blev blåbärspaj till kvällen. En härlig dag men kallt är det där uppe. Lite halvtjuriga ungar, det är väl den friska luften som tar musten ur dom kanske. Mysigt att vara där med farmor också, man vet ju inte hur länge till som man kan få ha hennes sällskap, hon är ju till åren nu och minnet är inte som det ska. Visst hon tjatar om mycket om och om igen, och visst är hon lite sur ibland men då hon är med barnen, sina barnbarns barn då lyser hon upp och hon är jättesnäll mot dom. Men hon är inte den farmorn jag minns och det är svårt att acceptera att den farmorn kommer aldrig tillbaka, hon är en annan nu. Jag är glad så länge hon minns vilka vi är.

Skulle åka bil till jobbet i morse, då var det is på alla rutor och hårt satt den fast. Blev till att ta i för att få bort den. Sen sätter man sig och ska åka iväg, då immar hela bilen igen. dra på fläkten och krypköra en bit sen ordnade det till sig. Inte vet jag om det är bättre att åka bil än att cykla heller. Slutade tidigt idag och skulle egentligen hem och dammsuga, men solen sken och städlusten försvann. Hämtade hem alla barnen plus en kompis, packade picnikpåsen och klampade ut i skogen. Vid trollstenen packade vi upp fikat och njöt i solskenet. Barnen plockade fina löv och diverse andra saker från skogen, inte vet jag vad dom ska göra med det. Sen bajsade Livia och skötväskan var ju hemma förstås så vi klampade hemåt igen. Dammsugningen den struntade jag i.

"Dammtussarna under sängen är bara änglarnas små tofflor"

Det regnar här i sverige var dag... kanske kunde bli en sångtext. Vaknade till regnet i morse och medan man ligger och myser under täcket så gillar jag regnet som smattrar mot rutan, men när man börjar inse att man måste kliva ur den goa sängen, på med kläder och ut i detta väder, då är det inte lika mysigt. Gillar ju att ta cykeln till jobbet, man vakna liksom till på ett bra sätt men i morse ska jag erkänna att jag tog bilen. Lite slö blir man allt med ett körkort, förr hade jag ju dragit på mig regnkläder endå och intalat mig själv att det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder mmm visst. Nej volvo till jobbet idag, och det var jag nöjd med då det var dax att åka hem igen för då regnade det igen. Hämta ungar hem och fixa mat, på med mysbrallorna sen bryr jag mig inte ett dugg om vilket väder det är. Man blir så glad när man kommer hem med barnen, dom stora börjar leka och minstingen far runt och busar av all sin kraft. Men efter en stund kommer hon smygande med en bok -essa säger hon, sen läser vi om igelkotten och hon härmar var och vartannat ord, och då hon ligger där i min famn, då är jag hemma och det får regna hur mycket det vill för inom mig skiner solen.

Igår var vi till amsbergs kapell på L dop. Många var vi som frågat syrran om dom även skulle gifta sig vid dopet, men hon höll god min och nekade och skyllde M. Så visst blev vi förvånade när lille L dop var klart och han hamnade i sin morfars famn då det blev dax för bröllop. Så glad för deras skull ett vackert bröllop en solig höstdag. Och nu kommer dom alltid minnas L dopdag. D hade varit förutseende och tagit med sig ris i en påse så det slapp dom inte. Gratulationerna var många då dom klev ut i höstsolen som man och hustru. Sedan åkte vi hem till dom, på vägen dit svängde vi in på hemköp och köpte ett bröllopskort och en blombukett. I blå huset blev det paj, sallad och tillbehör. Korv till barnen. En fantastiskt fin dag. Tänker tillbaka på då jag gifte mig, J ville inte gifta sig i kysrkan så vi gifte oss borgeligt, vid runns strand bredvid ornässtugan. En iskall solig vinterdag och snön gnistrade, där blev vi man och hustru. Har ju varit på några bröllop nu, alla olika, allt från stort och pampigt till litet och enkelt. har ju även varit på ett annat dop som också blev bröllop. Det finns så mycket kärlek.

 

Äntligen är den här, helgen. Fredag är nog min absoluta favoritdag. Imorgon väntar dop för minstingen i släkten. Det blir i amsbergs kapell. U

iIkväll blir det popcorn, fångarna på fortet och mys med tända ljus. Hanna har en kompis som sover över så ikväll somnar väl vi vuxna före barnen.

Ibland kommer tankarna smygande över hur bra jag har det, jag lever det liv jag vill med underbara barn, fint hus, trivs med mitt yrkesval, har en man som jag fortfarande älskar högt tycker han är snygg, snäll och helt enkelt underbar. Jag vet att han ibland inte upplevs så av andra för han är ganska blyg och tyst många gånger. men han avgudar sina barn, dom är hans allt, han älskar mig, vi bråkar nästan aldrig så för mig är han en prins. Jag hoppas att jag i många år framöver får somna bredvid honom med hans hand i min. Tänker ibland också på hur snabbt ens liv kan förändras, hur en sjukdom eller olycka kan drabba en hel familj, läser ibland sådana bloggar och lider verkligen med alla som drabbas av hemska saker. Jag tror att det är viktigt att vara glad för att man mår bra och att folk runt om en har det bra. En skilsmässa kan förstöra för många men även bråk och högljudda röster kan skrämma ett barn. Kommer ihåg hur det kändes när mina föräldrar bråkade och hur deras skilsmässa påverkat mig och min syster. Då var vi ändå vuxna då dom skildes. Många tankar kommer och går ibland, men jag kan se vad jag har och hoppas att jag alltid kommer att ha det så. Men man vet inget. Så lev livet idag, imorgon är bara en ny dag. Japp ett glas vin på det här då.

Igår stog vi på barnens loppis i liljekvista parken och sålde lite grejor. Det gick bra, det sålde som bäst på förmiddagen, mest leksaker men även lite kläder. Barnen tjänade ju in lite pengar i alla fall istället för att slänga sakerna. Vi har bestämt i familjen att vi ska spara pengarna på det vi säljer till en resa. Barnen vill såå gärna åka utomlands igen och nu börjar ju även minstingen växa till sig så om ett eller två år kanske det är dax igen. Igår på kvällen blev det en promenad till vår närmaste skog och faktiskt hittade vi lite trattkantareller så idag blir det skinkstek med kantarellsås till lunch innan vi ska fira K som fyller år idag.

Har faktiskt ingen ångest för att börja jobba heller som många frågar, har varit svårt att få till att schema så jag vet knappt hur jag ska jobba denna veckan. Det är lite jobbigt just eftersom det är nu alla utvecklingssamtal ska bokas in i skolan, tandläkartider hit och dit och annat som ska planeras är ju svårt utan ett schema. Men det löser sig nog imorgon, tur man har en svärmor som hjälper till också. Ska ändå bli kul att jobba igen och få lön, är ju inte så fett att leva på föräldrapenning på 6000 kr i månaden precis. Så jag ser framemot lönen i september. Hoppas att lilltejejn inte blir alltför sjuk nu med alla nya baciller på förskolan.

Ja idag har jag för första gången varit barnvakt åt L. Han är ju snart två månader så, allt gick bra han var nöjd och parade lite men långa farbrorn först men sen... Ja då passade han på att spy på mig, jaja bara att byta kläder på mig och innan jag han byta hans tröja så sket han också, eller bajsade kanske det heter. Så på med ny tröja och blöja sen tog han nappen och somnade. Hur lätt som helst. Sen blev det en tur till öb med syrran och lite andra ärenden, hämta ungar på skola och förskola, nu sitter jag här i lugn och ro. Livia dansar disco med Hanna på hennes rum och Elina leker uppe med en kompis. Mannen vilar i soffan. Kanske dax att fixa lite middag snart då. Idag blir det panerad torsk med potatismos och filsås.

Ja då har barnen börjat skola och förskola, som ett brev på posten kom den, förkylningen, med dunder och brak.

hade en jättetrevlig kräftskiva i fredags med nära och kära, kräftor, paj och lite vin, mums. Elina fick inte spela fotbollsmatch på lördagen eftersom hon fortfarande har ont i armen, men hon fick sitta med på bänken i alla fall. Hoppas att det där armeländet blir bra snart, tycker såå synd om henne när hon går och håller i armen. Idag firade vi pappa och D som hade kalas, Livia var i sitt essä och sprang runt och undersökte allt hon fick tag på hemma hos dom. Hon är ett riktigt busfrö men glimten i ögat har hon, vår minsting. Ska ha lite godisförbud här hemma ett tag nu, blir ju lite extra godis under ledigeten med bilresor och semester, men nu har vi tillsammans med barnen bestämt att inget godis på en månad, klarar alla det så ska vi gå på bio, barnen väljer film. Det ville dom. Imorgon dax att lämna Livia på förskolan för andra gången för se om det går lika bra som i fredags.

Ja då har man tillbringat ytterligare några timmar på akuten, denna gången med Elina. Hämtade henne på skolan, då berättade fröken att hon ramlat av gungan idag och landat på armen. Hon kunde röra armen lite, var svullen på överarmen, ringde sjukrådgivningen och dom tyckte att vi skulle åka in till falun. Lämpade av två barn hos svärmor. Gillar inte systemet på akuten först ska man köa för att träffa in sköterska som klämmer och känner, sen ska man vänta och vänta på en läkare, som när han äntligen kommer klämmer lite han också, pratar så jag får översätta till Elina vad han säger. Vill inte röntga för att hon kan röra lite på armen så han trodde inte att det var nått brott. Hoppas att han har rätt annars ska akuten få höra på annat. Vi skulle återkomma om två dagar om det inte var bättre.Då kan vi ju vänta och köa igen...på akuten. Nåja hoppas hon är bättre imorgon i alla fall, vi skulle ge henne värktabletter. Hoppas stackaren kan sova med sin värk.

Ja nu har alla barnen haft feber i olika omgångar, man blir ju lite inlåst i hemmet liksom, med en liten kamin i famnen. Passade på att torka lite fönster då barnen vilade igår, skönt att få det gjort innan man börjar jobba. Idag är Livia frisk så vi ska fortsätta inskolningen nu.

Det är ju positivt att det är skönt att komma hem. Har haft en jättemysig helg i Stockholm, trevlig fest hos våra vänner C&F så nu har vi firat att dom gift sig. STrosade lite längs drottningatan på lördag em, åt på vår standard resturang där innan vi åkte till hotellet i täby. Installerade oss på rummet sedan tog vi Roslagsbanan till festen. Hittade till och med tillbaka till hotallet senare på natten fast vi hade tagit ett och annat vinglas. Njöt av hotellfrukosten men hade önskat ac på hotellrummet. Lite shopping i Täby centrum, present till goa barnen som vi saknat. Sen skulle sj ta oss hem igen mot Borlänge, gissa om det höll tiden?? Nej inte en chans jag fattar inte hur tågen jämt kan vara försenade, lokföraren hade blivit sjuk så en ersättare ringdes in, 40 minuters försening. Jättevarmt på tåget en medpassagerare frågade konduktören om det gick att göra nått åt värmen, han log och svarade - Det är ju riktigt svalt här (30 grader) det brukar vara 35-40 grader. Men hallå, vill dom inte att folk ska åka tåg, sitta och svettas på ett tåg i flera timmar då det dessutom alltid är försenade. Nej nu åter till vardagen, imorgon börjar Hanna i 3.an Elina i F-klass och Livia ska skolas in på dagis. Vart tar åren vägen!!

Att se lyckan i Livias ögon då hennes pappa blåser upp en jätteballong, lika stor som henne, dom bollar och leker med denna ballong alla barnen. Pang, glädjen försvinner så fort då ballongen går sönder, förtvivlat ger hon mig ballongbitarna och pfuu pfhuu i hopp om att jag kan blåsa upp den igen.

Tänk va härligt att vara 1 år, vad lite det behövs och hur nära varandra glädje och förtvivlan ligger. Som tur är går hon lätt att distrahera in i någon annan sysselsättning.

Fredag kväll och ett glas rött vin till en grillad köttbit, supermysigt, badväder och barnen är lyckliga.

Denna lör-sön ska vi vara bara vara vuxna, vi lämnar barnen i goda händer, svärmor och mormor delar på dom.

Vi ska bo på hotell och mysa, äta en låång hotellfrukost på söndag morgon, vi laddar våra batterier med kärlek inför allt som komma skall den mörka hösten. Älskar att vara med mina barn men vet hur nyttigt det är att vara infrån dem en kort stund också. Man måste ju hålla kärleken vid liv också mellan blöjbyten och bolibompa. Jag har ju tänkt bli gammal och grå med min man och fortfarande kär.

Fick idag visa leg på systemet!! Killen i kassan frågade om leg och jag fiskade glatt upp det ur plånboken, såg ut som han skämdes, sen sade han - DU ser yngre ut. HAHA jag bara sög åt mig kommentaren. Inte illa det var ju trots allt 15 år sedan man var 20. Kanske man ska prova åka som ungdom på tåget mot Stockholm på lördag också då!!